En direkt fråga har frågeordföljd eller frågeord: Vad heter du? Är det sant? En indirekt fråga är en bisats inne i ett påstående och avslutas med punkt: Hon frågade vad jag hette. Retoriska frågor får frågetecken som andra frågor. Efter en artig uppmaning formulerad som fråga kan punkt användas: Kan du stänga dörren.
Utropstecken används efter utrop och interjektioner (Aj! Grattis!), efter uppmaningar med kraft (Spring!) och i hälsningsfraser i brev när man vill (Hej Anna!). I vanlig sakprosa, nyhetstext och myndighetstext är utropstecken sällsynta; de gör texten upphetsad. Skriv aldrig flera i rad, och kombinera inte med frågetecken (?!) i vårdad text.
Efter fråge- och utropstecken följer stor bokstav om en ny mening börjar. Inuti citat gäller samma placering som för punkt: tecknet står innanför citattecknet när det hör till citatet. Hälsningsfrasen i brev och mejl kan också avslutas med komma (Hej Anna,) eller utan tecken (Hej Anna).
Exempel
- Hur dags börjar mötet?
- Hon undrade hur dags mötet började.
- Grattis på födelsedagen!
- Vi måste gå nu.
Vanliga frågor
- Frågetecken efter indirekt fråga?
- Nej, punkt: Jag undrar om det regnar.
- Flera utropstecken i rad?
- Nej, ett räcker.
- Utropstecken eller komma efter Hej Anna?
- Båda går, liksom inget tecken alls. Efter komma fortsätter texten lämpligast med liten bokstav, efter utropstecken med stor.
- Frågetecken efter artig uppmaning?
- Valfritt. Är meningen en uppmaning går punkt bra (Kan du skicka rapporten.), men frågetecken godtas också.
Källa: Svenska skrivregler (Språkrådet, 4:e upplagan 2017) och Språkrådets frågelåda på isof.se.