Svenskan använder tydlighetskommatering, inte den gamla satskommateringen där varje bisats fick komma. Regeln är att komma ska hjälpa läsaren att se var satserna börjar och slutar. Mellan två huvudsatser som binds med och, men eller för sätts komma: Hon läste tidningen, och han lagade frukost. Är satserna korta kan kommat utelämnas. Saknar den andra satsen eget subjekt (Hon läste och skrev) är den ingen ny huvudsats, och då sätts inget komma.
Inskjutna satser och tillägg ramas in med komma på båda sidor: Boken, som kom ut i fjol, har sålt bra. I uppräkningar sätts komma mellan leden men inte före det avslutande och: äpplen, päron och plommon. Efter en inledande bisats sätts komma när bisatsen är lång eller när meningen annars kan läsas fel: När tåget äntligen kom in på stationen efter två timmars försening, hade de flesta redan gått hem.
Inget komma sätts mellan subjekt och predikat, före att-satser (Hon sa att hon kommer) eller före nödvändiga som-satser (Bilen som står där är min). Tilltal och interjektioner skiljs med komma: Anna, kom hit. Ja, det stämmer. I hälsningsfraser står ofta inget komma: Hej Anna!
Exempel
- Vi åt middag, och sedan gick vi på bio.
- Min bror, som bor i Umeå, kommer till jul.
- Hon köpte bröd, ost, skinka och en påse äpplen.
- Han sa att han skulle ringa.
Vanliga frågor
- Ska det vara komma före och?
- Mellan två huvudsatser, alltså när båda har eget subjekt: ja, men i korta meningar kan det strykas. I en uppräkning: nej. Se sidan om kommatecken före och.
- Ska det vara komma före men?
- Oftast ja, eftersom men inleder en ny huvudsats: Jag kom i tid, men mötet var inställt. Se sidan om kommatecken före men.
- Ska det vara komma före att?
- Nej. Att-satser hänger ihop med verbet före: Jag tror att det blir regn.
- Ska det vara komma efter en bisats i början av meningen?
- När bisatsen är lång eller läsningen annars blir fel. Efter en kort bisats behövs inget: När jag kom var hon redan där.
Källa: Svenska skrivregler (Språkrådet, 4:e upplagan 2017) och Språkrådets frågelåda på isof.se.