slicka

Synonymer till slicka

• föra tungan över
• lapa

Exempelmeningar

• Hon slickade på glasspinnen i solen.
• Katten slickade mjölken ur fatet.
• Barnet slickade sig om läpparna efter chokladen.

Varifrån kommer slicka?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

slicka, fsv. slikka = da. slikke, från mlty. slicken, slicka, snaska på = ty. schlecken, av germ. *slikkön ~ *likkön - fhty. leckön (ty. lecken), ags. liccian (eng. lick), av ie. *(s)ligh-nä-mi. Från germ.: fra. lécher. Inhemskt nordiskt är däremot fsv. slekia III = isl. sleikja, som kan, såsom vanl. antages, utgå från *slaik-kian, men även direkt motsvara sanskr. léhäyati (möjl. = armen, lizem Brug-mann Grundr. II. 3: 258), alltså germ. *slaigian, med k från slikkön, dvs. ie. sloigheiö, som kan förhålla sig till got. bilaigön, slicka, som t. ex. tämja, sanskr. damdyati till fhty. zamön, lat. domare el. lat. moneo, påminner, manar, till fhty. manön (ty. mahnen), mana, osv. F. ö. besl. med lat. lingo, grek. leikhö, sanskr. lihati, fir. ligim osv,, slickar Jfr läcker o. si eke. - SI ickepott, namn på pekfingret, motsv. sv. dial. slekepott, slikipoit, no. slejkarpolt (även slejkjefinger); jfr eng. likpot (: lick, slicka, se ovan) o. normand, liquepoit ävensom sv. dial. slickekopper (: kopp), släkje-butt (: bult, litet träkärl), slängipott, o. (om ringfingret) slickitann; till sv. dial. (osv.) pott, kruka (se potta); jfr ty. dial. poItchenfinger, -licker. Se Björkman Engl. Stud. 30: 380, Anglia Bei-blatt 29: 311 f., Hjelmqvist Imper. subst.-bildn. s. 119 f. Annorlunda, men icke antagligt Kock Sv. 1m. XV. 8: 23. Liknande utomgerm. uttr. äro grek. likha-nös, till leikhö, slickar, litau. smilius (: smailus, fallen för sötsaker o. d.), bret. biz iod, egentl.: vällingfinger. Enl. A. Weber (Festgr. an Roth) begagnades pekfingret (o. lillfingret) att taga upp matbitarna ur fatet.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.