Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 6 bokstäver.

blicka

Vad betyder blicka?

att snabbt titta åt något håll, ofta kort eller i förbifarten; att kasta en blick

Synonymer till blicka

Exempelmeningar

  • Hon blickade snabbt mot klockan för att se hur sent det var.
  • Han blickade upp från boken när dörren small igen.
  • Barnet blickade bakåt en gång innan det sprang vidare.

Varifrån kommer blicka?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

blicka, i betyd.: lysa fram, synas 1636; om ögonkast o. d. Franzén 1793: 'Ingen har jag sett så blicka'; från lty., ty. blicken = fhty. blicchan, till germ. roten blik el. möjl. blek, glänsa (se bleck, blek, ävensom black, adj.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.