Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver.

hicka

Synonymer till hicka

Ordlistorna anger inga synonymer för hicka.

Varifrån kommer hicka?

hicka, vb, fsv. hikka, hicka, flämta, snyfta = no. hikka, flämta, snyfta, da. hikke, hicka, i ä. da. även 'snyfta', holl. hikken, hicka; jfr isl., no. hiksta o. no. hiksa (ävensom eng. hickup osv.). Antingen direkt ljudhärmande el. intensivbildning (med konsonantförlängning) till sv. dial. hikja, flåsa, motsv. no. hika, da. hige (i överförd betyd.: 'fika efter'), jfr mlty. hîchen, hîgen osv., av onomatopoietiskt ursprung liksom kik- i kikhosta, kippa 2 osv.; se his(s)na o. jfr under sucka. — Härtill sbst. hicka, fsv. hikka = da. hikke.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.