Synonymer till slå
Motsatsord till slå
Exempelmeningar
- Han slog bollen högt över staketet.
- Hon slog på dörren två gånger innan hon gick in.
- Efter ett lyckat slag fick laget ett mål i näten.
Varifrån kommer slå?
1. slå, vb, fsv. slā (ipf. slō, y. slōgh), även: slå ihjäl, dräpa, såsom ännu i gamla bibelövers.: 'slå allt det som lefvande är' = nya övers, 'dräpa' (1 Mos. 8: 21) = isl. slá, da. slaa, got., fsax., fhty. slahan (ty. schlagen, med g från andra verbformer, för ä. schlahen, ännu hos Luther), ags. sléan (eng. slay, slå ihjäl), av germ. *slahan, till en ieur. rot slak; jfr fir. sligim ds. av en växelrot på ie. -g. — Icke veta vad klockan är slagen, motsv. i da. o. ty. - Slå i betyd. 'hälla, ösa', redan i fsv.; ej i da. el. ty. Härtill uttr. slå vatten på gåsen, Grubb 1678; likartat uttr. i eng. (on the duck's back). - En tanke slår mig, jfr eng. a thought strikes me; ävensom a thought occurs me, egentl.: löper mot mig, sv. det faller mig in, ty. ein gedanke schiessl mir durch den kopf. — Slå blå dunster i ögonenpåfolk, motsv. ty. jemandem blanen dunst uor-machen, med likn. uttr. i en mängd språk t. ex. da. stikke en blaar i 0jnene, eng. cast a mist before a person's eye osv.; ofta i stället med ord för 'sand', 'stoft', t. ex. da., ty. (sand), eng. (dust), fra. (poudre), lat. pulverem ob oculos aspergere, det senare väl från något stridsknep. Jfr Luther: er machet ihm ein geplerr vor die Augen (till geplerr, ögonförbländning). — Slå alarm, Var. rer. 1538: slåå alarmen-, bildl. 1801; efter ty. alarm schlagen. — Slå dank, se dank 2. — Slå följe har möjl. uppkommit genom misstydning av följeslagare (från o. 1640), en utvidgning av fsv. fylghislaghi, till lag 2 o. lägga (jfr fsv. sicengalaghi, sängkamrat, osv.), nsv. följeslage, som man under 1800-t. med ringa framgång sökte återuppliva; jfr under undersåte. Jfr dock uttr. ss. slå sig i slang med o. d. — Slå huv u det på spiken, se spik. — Slå någon på fingrarna, i bildl. betyd.: beslå med fel el. misstag, t. ex. Kolmodin Qv.-sp.; väl från skolspr., med syftning på magisterns linjal el. dyl. — Slå på stort, förr även: slå stort på t. ex. Dalins Arg. = da. slaa stort på, jfr mlty. upslän, ge ut pangar, leva stort. — Slå sig, om fuktighet = da. slaa sig, motsv. ty. sich beschlagen; jfr sv. dial. slaga, snöslask, no. slagen, fuktig, vartill no. slag-na, nisl. slagnast, bli fuktig, motsv. sv. dial. slängna ds. — Slå sig på (t. ex. att dricka), motsv. i no., men ej i da. (där: slaa sig til drik). Jfr fsv.: the mykit slås i ofdrykkio. — Slå sig till, sälla sig till, förena sig med, redan i fsv. = no.-da. slaa sig til (da. slaa sig paa et parti), motsv. ty. sich zu einer parlei schlagen. — F. ö. ha flera förb. med slå tyska förebilder, t. ex. slå av på en vara, slå in på. Sv. slå an på, göra ett sympatiskt intryck på o. d., i da. blott i adj. anslaaende, har däremot ingen direkt motsvar. i ty., men utgår ytterst från tyska anschlagen, slå emot, jfr etwas schlägt bei einem gut el. schlecht an o. etwas schlägt an, något har vederbörlig verkan. — Slåss är ljudlagsenligt utvecklat av släss (av *släsp, av slä SWK), medan slås (t. ex. gräset slås) har analogiskt tillagt s. — Jfr f. ö. slag, slaga, slakta, slå 2, slåtter, slägga, släkt, storslagen.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.