Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver.

dunka

Vad betyder dunka?

slå upprepade gånger med hård hand eller något föremål; bulta eller banka på något; i vardagligt tal också att ge någon stryk

Synonymer till dunka

Exempelmeningar

  • Han dunkade på dörren tills någon kom och öppnade.
  • Barnet dunkade med klubban mot bordet för att få uppmärksamhet.
  • Hon dunkade ryggen på honom när han hostade.

Varifrån kommer dunka?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

dunkel, o. 1550 = da., från lty., ty. dunkel (fhty. tunchal); växl. med r-avledn. fsax. dunkar, vartill en inhemsk motsvarighet i det fsv. adj. *dunker, mörk, som sannol. ligger till grund för sjön. Dunkern, ä. nsv. Dunker, Sdml., varav även namnet på den socken (fsv. Dunker), där sjön är belägen, jfr även isl. tillnamnet dunkr (se förf. Sjön. 1: 96, Lind NoB 2: 117), i avljudsförh. till ffris. diunker o. (utan suffixalt r) isl. døkkr, av germ. *denkwa-; av okänt urspung.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.