Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver.

daska

Vad betyder daska?

slå eller klappa till någon, oftast med handen, särskilt på bakdelen som bestraffning; slå på något så att det smäller, till exempel bulta på en dörr

Synonymer till daska

Motsatsord till daska

Exempelmeningar

  • Mamma dasKade honom på bakdelen när han hade varit otrevlig.
  • Någon daskade på dörren så att hela huset darrade.
  • Han daskade till bollen över nätet och skrattade.

Varifrån kommer daska?

daska, 1651 = nisl., no., antagl. samma ord som sv. dial. daska, vara lat, senfärdig, gå o. driva = no. daska o. da. dial. daske i likn. betyd.; flera paralleller se Olson Spr. o. st. 7: 66 f. Sannol. egentl. av onomatopoetiskt urspr., liksom ty. dial. ta(t)schen o. eng. dash. Likheten med t. ex. det ungef. likbetyd. litau. dázgau o. a. (Scheftelowitz IF 33: 157) är nog rent tillfällig; jfr föreg. — Härav: dask, 1645, smäll.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.