Synonymer till knalla
Motsatsord till knalla
- stå
- vila
- stillna
Exempelmeningar
- Gubben knallade iväg mot busshållplatsen med sin kassa.
- Barnen knallade uppför backen i full fart.
- Dörren knallade igen när vinden tog tag i den.
Varifrån kommer knalla?
knalla, gå sakta o. d., Topelius 1840: 'Jag knallade mig upp', jfr no. knallra, knaldra ds., även: gnaga, gnida, da. dial. knaldre, småsyssla; tydligen f. ö. identiskt med (ä.) sv. knalla i betyd. 'snatta' o. d., t. ex. G. F. Dahlgren: 'Inspektören., knallar litet och stjäl kanske'. Grundbetyd. är alltså ungefär: knåpa, småpyssla (på olika sätt), och betyd. 'gå' sekundär. Sannol. av ett germ. *knazlōn, jfr sv. knassla (sig fram), stundom även såsom i vissa sv. dial. (t. ex. Frykd.) 'knapra' E. Carlén 1846, till no. o. da. dial. knas, smulor, fnask, o. knasa, krossa, krasa (se knase o. knast). Knalla förhåller sig till knassla som sv. dial. fnalla, smått knåpa, till det *fnassla, som väl bör förutsättas för sbst. fnassel. Betyd. 'gnaga' o. 'snatta' uppträda i båda ordgrupperna (jfr fnaska). Jfr även parallellismen fnas o. fnask ~ no. o. da. dial. knas o. sv. dial. knask.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.