Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 6 bokstäver.

tralla

Vad betyder tralla?

sjunga med låg röst eller utan ord, ofta för sig själv; till exempel att nynna eller gnola en melodi; substantiv: en kort sång eller visa som någon sjunger lågmält

Synonymer till tralla

Exempelmeningar

  • Hon trallade på en glad melodi medan hon diskade.
  • Pappa brukar tralla när han lagar mat på lördagarna.
  • Det var en tralla från köket, och jag visste direkt att det var Lisa som sjöng.

Varifrån kommer tralla?

Lånord från engelska enligt Hellquist.

2. tralla, sbst. (järnv.), 1892 = no.-da. tralle, da. trolje, från eng. troll(e)y, till troll, rulla, av meng. trollen, av ovisst ursprung: de vanliga anknytningarna till fra. trôler, löpa omkring, o. ty. trollen (nu vanl. refl.), packa sig i väg, äro högst osäkra; snarare en imitativ bildning av samma slag som trilla.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.