Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 6 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2148, nivå A2.

vandra

Vad betyder vandra?

gå i lugnt tempo någon sträcka för nöjes skull eller för att komma fram; förflytta sig till fots över längre eller kortare sträcka

Synonymer till vandra

Motsatsord till vandra

Exempelmeningar

  • Vi vandrade genom skogen hela eftermiddagen.
  • Hon vandrar gärna i fjällen på somrarna.
  • Efter middagen vandrade de ner till sjön för att titta på solnedgången.

Varifrån kommer vandra?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

vandra = fsv. = da. vandre, från mlty. wanderen = mhty., ty. wandern, ags. wandrian (eng. wander); med samma betyd. som de besl. ty. wandeln, gå, eng. went, gick (till vända); se f. ö. föreg. — (Den) vandrande juden, motsv. eng. the wandering Jew, fra. Juif errant (till errer, vandra omkring, av vlat. *iterāre, till iter, resa; ett annat ord än errer, misstaga sig); i da. däremot den evige Jøde, ty. der ewige Jude. Även som namn på en vanlig ampelväxt, Tradescantia fluminensis. — Ett likbetyd. från mlty. lånat ord är valla 2. Got. har i stället skêwjan (se nattskäva o. skjura).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.