Synonymer till stalla
Ordlistorna anger inga synonymer för stalla.
Exempelmeningar
- På kvällen stallade hon in korna för natten.
- Bonden stallar hästarna i ladugården varje höst.
- Efter mjölkningen stallade de getterna i den varma längan.
Varifrån kommer stalla?
stalla, låta sitt vatten, om hästar, I. Erici O.1645 -no.s/aZ/a, danska stälde, medellågtyska, tyska stallen; jämför medellågtyska stal (tyska stall), hästurin, ävensom (med enkelt /) engelska slale, ställa. Är väl snarast, trots framställda invändningar, ett eufemistiskt uttryck = mty. stallen, bli stående, stanna, jämför isländska stallra detsamma (till stall och ställa), syftande därpå att hästen stannar, då han Jfiter sitt vatten. Annorlunda emellertid Persson Indog. Wortf. s. 467 f. med flera: besläktat med kymriska staut, urin (av *stalto-; en grundform, som dock blivit bestridd), grekiska staläö, staldssö, droppar (jämför stal-aktit). - Stallört, Ononis hircina och repens, Franckenius 1638, efter tyska stall-krant, med syftning på den särskilt hos O. hircina framträdande fräna lukten, som givit upphov till växtens bruk som urindrivande; sannolikt dock folketymo-logisk ombildning av det äldre tyska stahl-kraut, jämför svenska järnört, lievarg med mera, samtliga väl syftande på att växten vid slåttern skadar liarna.
Hellquists originaltext med förkortningar
stalla, låta sitt vatten, om hästar, I. Erici O.1645 -no.s/aZ/a, da. stälde, mlty., ty. stallen; jfr mlty. stal (ty. stall), hästurin, ävensom (med enkelt /) eng. slale, ställa. Är väl snarast, trots framställda invändningar, ett eufemistiskt uttryck = mty. stallen, bli stående, stanna, jfr isl. stallra ds. (till stall o. ställa), syftande därpå att hästen stannar, då han Jfiter sitt vatten. Annorlunda emellertid Persson Indog. Wortf. s. 467 f. m. fl.: besl. med kymr. staut, urin (av *stalto-; en grundform, som dock blivit bestridd), grek. staläö, staldssö, droppar (jfr stal-aktit). - Stallört, Ononis hircina o. repens, Franckenius 1638, efter ty. stall-krant, med syftning på den särsk. hos O. hircina framträdande fräna lukten, som givit upphov till växtens bruk som urindrivande; sannol. dock folketymo-logisk ombildning av det äldre ty. stahl-kraut, jfr sv. järnört, lievarg m. m., samtliga väl syftande på att växten vid slåttern skadar liarna.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
stalla i Dalins ordbok 1850
stalla, v. a. 1.
- Göra (oxar) - Stalla blod, då urinen är blodblandad.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.