Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 7 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 5737, nivå C1.

befalla

Vad betyder befalla?

ge en order eller ett uttryckligt krav om att någon ska göra något; bestämma över andra genom att säga åt dem vad de ska göra

Synonymer till befalla

Motsatsord till befalla

Exempelmeningar

  • Chefen befallde alla att stanna kvar på kontoret tills larmet var avklarat.
  • Kungen befallde att slottet skulle öppnas för folket.
  • Läraren befallde eleverna att lägga undan mobilerna under provet.

Varifrån kommer befalla?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

befalla, fsv. befal(l)a, befæla m. m. (st. o. sv. böjt), motsv. da. befale, från mlty. bevalen, biform till bevelen, av fsax. bifelhan, överlämna, gömma = fhty. (ty. befehlen) osv., till germ. vb. *felhan, gömma = fsv. fiala (se fal 2 o. fjälster). — Den äldre betyd. 'överlämna, anförtro' kvarlever i uttr. befalla sin själ i Guds händer.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.