Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 6 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 7318, nivå C2.

svälla

Vad betyder svälla?

bli uppsvälld eller tjockare, oftast genom att vätska samlas eller att kroppsdelar sväller av skada eller sjukdom; om deg, att jäsa och öka i volym

Synonymer till svälla

Motsatsord till svälla

Exempelmeningar

  • Efter stukningen svällde hennes fotled upp på en timme.
  • Degen fick svälla under duken i ungefär en timme.
  • Efter den salta maten svällde fingrarna lite.

Varifrån kommer svälla?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

svälla, fsv. svwlla, st. vb (ipf. svall, så ännu vid slutet av 1700-t. o. som arkaismer senare, i nordl. sv. dial. o. i finnl.) = isl., no. svella, no.-da. svelle, ä. da. svcelle, fsax., ags., fhty. swellan (ty. schwellen, ipf. schwoll), st. vlx Kausativum: germ. *swallian, låta svälla = isl. part. pf. sveldr, mlty., fhty. swel-len (ty. schwellen, ipf. -té); fsv. sv&lla ut träns, beror kanske på lån från mlty.; jfr got. ufswalleins, uppblåsthet, till *swalljan. Germ. stam *swell- av *sweln-. Jfr svullen (osv.), svulst. - Nda. har i stället det besläktade sulme, ombildat av ä. da. snlne (motsv. sv. svullna) efter ä. da. solm, svullnad = fsv. sulme (jfr svullen).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.