Synonymer till ställa
Varifrån kommer ställa?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
ställa, fsv. stcella (ej i landskapslagarna) = no. stella, ä. da. stelle (da. stille), åtm. i sv. från mlty. stellen, av fsax. stellian = fhty., ty. slellen, ags. stellan (i eng. i stället put, place, set m. m.); i fsv., nsv. o. no. även 'ordna, inrätta o. d.' (jfr sv. gå och ställa); av germ. *stallian; till stall o. snarast avlett av d. o. i betyd. 'ställning' o. d.; väl till ie. st(h)el i t. ex. grek. stēllö, ställer, sänder (av *steliö). Enl. Sievers IF 4: 337 f. utgår däremot det germ. *ställa-, stående, ställe, varav ställa vore avlett, från en ieur. bildning *std-tl-ö- (> *staöl- > "stall-) till roten sl(h)a i stå; se stall. Avljudsform: vb. stilla, av *stellian. Jfr under stulla. — Inställa i betyd.'låta upphöra, uppskjuta' = da. indstille, efter ty. einstellen, egentl.: (åter) ställa (ett använt föremål) på sin plats; med samma betyd.-utveckling som i sv. uppskjuta, da. opsaitte; se särsk. under uppskov.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.