Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 3060, nivå B1.

flaska

Vad betyder flaska?

Ett smalt kärl med hals, oftast av glas eller plast, som används för att hålla vätskor; även den mängd som ryms i ett sådant kärl.

Synonymer till flaska

Exempelmeningar

  • Hon hällde upp mjölken från en flaska i ett glas.
  • Det står en tom flaska på köksbänken.
  • Vi tog med en flaska vin till middagen.

Varifrån kommer flaska?

flaska = fsv., isl. = da. flaske, mlty. vlasche, fhty. flasca osv.; åtminstone delvis från mlat. flasca, ffra. flasche (vartill fra. flacon), som i sin tur erhållit ordet från germ. spr., där det t. ex. i no. är inhemskt i betyd. träkar, mjölkbytta. Dunkelt. Enl. Schrader-Roethe Anz. fdA. 23: 157 av stammen *ploksko-, ytterst till roten plek i fläta; i t. ex. Italien (fiasco) ännu med ett flätat, korgaktigt hölje, jfr även eng. dial. flask, korg.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.