Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4964, nivå B2.

aska

Vad betyder aska?

Det grå eller svarta pulver som blir kvar när något har brunnit; kan också betyda att förvandla något till aska genom förbränning, eller att strö något med pulver av brända rester.

Synonymer till aska

Exempelmeningar

  • Efter brasan låg det en tjock lager grå aska i eldstaden.
  • Pappret blev till aska på några sekunder i den heta brasan.
  • Vinden blåste askan över trädgården efter att vi eldat grenarna.

Varifrån kommer aska?

aska = fsv., isl., = da. aske, mlty. asche, fhty. asca (ty. asche), ags. asce, æsce (eng. ash, ashes); jfr med, som det synes, annan avledn.: got. azgô; från germ. spr. i span. ascua, glödande kol; sannol. avledn. av den ie. roten as, vara het, i lat. ārēre, ardēre, brinna (i båda med -r- av tonande s; jfr t. ex. Aurora: öster, hare: ty. hase osv.), sanskr. āsa-, aska, möjl. även grek. ásbolos, sot; se f. ö. ässja o. äril. — Kläda sig i säck o. aska (asko), NT 1526 (Mat. 11: 21), efter grek. en sakkǭ kai spodǭ. — (Komma) ur askan i elden, 1665, motsv. i da., ty., eng., fra., lat.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.