Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 1 000 vanligaste orden i svenskan, plats 967, nivå A1.

skön

Vad betyder skön?

Något som väcker behag eller njutning genom sin utseende, känsla eller karaktär; som substantiv avses ofta en person man är förälskad i, eller i äldre bruk ett vackert ting

Synonymer till skön

Motsatsord till skön

Exempelmeningar

  • Utsikten från balkongen var verkligen skön en klar sommarmorgon.
  • Det var en skön känsla att sitta vid brasan efter den kalla promenaden.
  • Hon är min skön, säger han med ett leende om sin flickvän.

Varifrån kommer skön?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

2. skön, adj. = fsv. (: vacker, ansenlig), da., från ml ty. schone, strålande, vacker, präktig, av fsax. sköni = fhty. j scöni (ty. schön, varifrån familjen. S eho n), ags. sciene, got. skanns, av germ. *skau-ni-9 varav finska lånordet kaunis; bildat på suff. -ni (jfr grön, ren) till germ. skau- i ty. schanen osv., avljudsform till skåda; egentl.: synlig, i ögonen fallande; alltså med samma betyd.-utveckling som grek. (h)idanos, vacker, till (aor.) idein, se, lat. videre (se veta). Jfr avledn. skona. En ur-sprungligare betyd. synes kvarleva i got. gupaskaunei, gudagestalt, o. ib n askauns, av samma gestalt (egentl.: utseende). Om ett möjl. hithörande iranskt ord se Bartholomse ZfdW 9: 19. - Till fhty. adj. scöni hör adv. scono, varav mhty., schone, på vackert sätt, senare: redan (ty,, schon); se än sko n t. - Jfr till betyd. av 'skön' O. v. Dalin Marionettspel (Samlaren 1901 s. 98): 'är jag inte så skiön, så är jag ändå wacker; är jag inte wacker, så är jag ändå täck'. - Den överfryttade ironiska anv. av skön har gamla anor i språket, t. ex. Rondeletius 1614: 'tu äst skön thz ärendet ät gåå', jfr nsv. 'du är just skön att uträtta ärenden'; Serenius 1734: 'du äst en skiön herre, som . .' (motsv. eng.: 'You are a pretty man .. to . .'). - De sköna konsterna, motsv. i da. o. ty., efter fra. Ics beanx arts; förr även de vackra k., se vacker.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.