Synonymer till kön
Varifrån kommer kön?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
2. kön, nu kvar blott i några dial. i betyd. 'vacker, beskedlig', f. ö. icke sällsynt under 1600-t. i betyd. 'djärv, tapper' (ännu hos Kolmodin 1732), fsv. kön, kunnig, skicklig, skicklig till strid, modig (i denna betyd. väl påverkat av mlty.) = isl. kǿnn, kunnig, duglig, no. kjøn, även: klok, da. køn, vacker, förr: klok, modig, mlty. kône, djärv, fhty. kuoni, modig, stark (ty. kühn), ags. céne, modig (eng. keen, skarpsinnig), av germ. *kōnia-, verbaladj. till kunna (jfr t. ex. adj. för), alltså med grund-betyd. 'kunnig'. Med avs. på betyd.-utvecklingen 'kunnig' > 'beskedlig' (i sv. dial.) jfr snäll.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.