Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 1 000 vanligaste orden i svenskan, plats 814, nivå A1.

stund

Vad betyder stund?

En kortare tid, ett ögonblick; även en viss tidpunkt eller ett tillfälle.

Synonymer till stund

Exempelmeningar

  • Vänta en stund, jag kommer strax.
  • Det dröjde en stund innan bussen kom.
  • Vi hade en trevlig stund tillsammans på balkongen.

Varifrån kommer stund?

stund, i ä. nsv. även: timme, i vissa svenska dial. liksom stundom i no. dial. också: tid, fsv. stund, tid, stund, tidpunkt, timma, frist, i plur. även: gånger = isl. (även: iver), da. stund, stund, ags.: bestämd tid, tidpunkt, timme (ä. eng. stound, stund) = fsax. stunda, tid, tidpunkt, fhty. stunda, stunt, tidpunkt, stund, först i sen mhty.: bestämd tidpunkt, timme (ty. s/u/ttfe, stund, timme, tidpunkt, även: en timmes väg), av germ. *stundö-, väl egentl.: stannande, uppehåll, avljudsform till 'standan = stan da; jfr fhty. stulla, tidpunkt, till stallen, stanna, ävensom ty. wtile, stund = vila. Om betyd.-utvecklingen se Kicckers IF 38: 210. - Betyd, '(fornt) bestämd tidpunkt' kvarlever i t. ex. hans stund är kommen. -Härtill adv. stundom = fsv., da. = isL, ags. (i ags. även: ivrigt; jfr betyd. 'iver' i isl.); egentl. dat. plur. liksom t. ex. det likbetydande fsv. sin-nom (se sinom) el. lagom. - Jfr följ. o. understundom.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.