Synonymer till stum
Varifrån kommer stum?
Lånord från tyska enligt Hellquist.
stum, t. ex. 1659, tidigare mest i vissa stående förb., t. ex. stumma (stomma) synder O. Petri osv., stumma hundar 1593 osv. = da., från ty.: fsax., mlty., fhty. stum (ty. stumm); holl. stom, dum; jfr samma betydelseväxling hos dum; väl avljtidsform till stamma; till en rot med grundbetyd, 'stanna, stocka sig' el. 'vara styv'. Med slutljudande p (ie. b): mlty. stump, slö, dum - fhty., ty. stumpf, sv. dial. stumpig. Med slutljudande b (ie. bh): mhty. stump (gen. stumbes), stum. Om grundbetyd, är 'vara styv' (jfr sv. dial. stnm i betyd. 'styv, stel'), är ordet besl. med en del germ. ord för 'stappla' o. d., t. ex. sv. dial. stumla, stappla, vackla, no. o. sv. dial. slumra, sv. dial. stamla, ä. nsv. stamra ds., meng. stum(b)len, stumren, snäva, osv.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.