Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

stump

Vad betyder stump?

Ett kort, avhugget stycke av något längre, eller en kvarlevande del av något som har gått sönder; ibland också den kvarvarande delen av en kropp eller ett föremål efter att huvuddelen tagits bort.

Synonymer till stump

Exempelmeningar

  • Hon bet av en stump av kexet och gav resten till hunden.
  • På bordet låg en stump av ett rödpenna som någon glömt bort.
  • Efter stormen stod bara några stumpar av träden kvar vid vägkanten.

Varifrån kommer stump?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

stump, fsv. stumper = da. stump, från mlty. stump = flit}7., ty. stumpf, meng. stumpe (eng. stump); om betyd. 'strumpa' i mhty. se strumpa. Med Z-avledn.: mlty. stumpel, stump, etumpe-len, stympa (varav fsv. stympla). Germ. rot stump, möjl. besl. med föreg. o. utgående från en grundbetyd.: vara styv. Växelformer med b: fhty. stumbal (ty. stummel) osv., stump, stumbilön, stympa (ty. verstiimmcln); väl besl. med grek. astemphes, fast, sanskr. stambhaté, fäster, stöder, i medium: blir styv, osv. Möjligt är f. ö., att i stamma, stum o. stump o. med dessa till synes sammanhängande ord avkomlingar av skilda rötter blandats samman (jfr under s t u m p a). Se f. ö. s t y m p a, stympa r e.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.