Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver.

ranka

Vad betyder ranka?

ett växtätande rovdjur...

Synonymer till ranka

Varifrån kommer ranka?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

ranka, Johan III 1570-t. (vin-), ä. nsv. även ranke t. ex. Spegel = da. ranke, från mlty. el. ty. ranke (= sen mhty.); till mhty. ranken, sträcka sig, slingra sig hit o. dit. Då i mlty. w framför r icke bortfaller, kan ordet (såvida ej mlty. ranke är lånat från mhty.) icke, såsom stundom antages, höra till ags. wrencan, slingra sig, vända (eng. wrench, vricka; jfr ränker), utan bör föras samman med föreg. o. med rankig. I mhty. ranken kan naturligtvis även en motsvarighet till wrencan dölja sig.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.