Synonymer till vanka
Ordlistorna anger inga synonymer för vanka.
Varifrån kommer vanka?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
vanka, i ä. nsv. (15- o. 1600-t.) även: vackla, vara vankelmodig = fsv. (även: röra sig hit o. dit, fara), no. = da. vanke, motsv. el. snarast lånat från mlty. wanken ds. = fhty. wankôn, röra sig hit o. dit, vackla, svikta, vika undan (ty. wanken), isl. vakka (av -nk-); avledn. till vank i dess äldre betyd. 'vacklande, sviktande'. Jfr våk o. följ.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.