Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver

ordna

Vad betyder ordna?

att sätta saker i en viss ordning eller att få något att fungerå genom att organisera, fixa eller lösa det; att bestämma eller arrangera något så att det blir som man vill

Synonymer till ordna

Motsatsord till ordna

  • röra till
  • stöka till
  • förvirra

Exempelmeningar

  • Hon ordnade alla böcker i bokhyllan efter författarens namn.
  • Kan du ordna så att vi får ett bord vid fönstret?
  • Vi måste ordna en lösning på problemet innan mötet på måndag.

Varifrån kommer ordna?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

ordna, o. 1550: insätta, placera el. dyl., 1616: beordra, 1634: anordna, befalla el. dyl., 1665: förordna, utnämna (kvarlevande in på 1700-t. o. senare ersatt av förordna); i modern betyd. 'bringa reda i' vanligt först på 1800-talet, t. ex. Dalin 1850 (hos Weste 1807 upptages ej ordet) = da. ordne, ordna, skipa, från mlty. ordenen, anordna m. m., o. ty. ordnen, av fhty. ordinôn (orde-), av lat. ordināre, ställa i ordning, förordna (= ordinera), till ordo (genit. ordinis)', se orden. — Jfr fsv. oordhna, oordning.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.