Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6744, nivå C1.

knipa

Vad betyder knipa?

Svår situation eller nöd, till exempel en knipa där man inte vet vad man ska göra; som verb att stjäla något litet eller att klämma ihop, till exempel att knipa ihop ögonen

Synonymer till knipa

Motsatsord till knipa

Exempelmeningar

  • Vi hamnade i en knipa när bilen gick sönder mitt i skogen.
  • Hon stal inte, men hon knep en kaka från bordet när ingen tittade.
  • Han knep ihop ögonen mot solen.

Varifrån kommer knipa?

3. knipa, sbst., Clangula glaucion, Sigfridi 1619: knijper plur., Broman 1733: knipor plur., Rudbeck 1679: strandknipar plur.; jfr sv. dial. knip Blek., kneip (av knīp-) Dal., knipoxe Sdml., knipånn Smål., ävensom da. blankekniv. Många av fågelns namn syfta på det vinande el. klingande läte, som uppkommer vid flykten, t. ex. sv. dial. gnällvinge, no. hvinand, da. krikand, ty. schellente, varför det är troligt, att även namnet knipa egentl. är av ljudhärmande ursprung.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.