Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver. Ett av de 2 000 vanligaste orden i svenskan, plats 1672, nivå A2.

gripa

Vad betyder gripa?

ta tag i något eller någon med handen, eller att fatta och hålla fast en person, särskilt när polisen tar någon i sin besittning; i övertydlig betydelse också att gripas av en känsla

Synonymer till gripa

Motsatsord till gripa

Exempelmeningar

  • Hon grep tag i räcket för att inte falla.
  • Polisen grep mannen utanför banken samma kväll.
  • Hans nyfikenhet grep honom när han hörde om expeditionen.

Varifrån kommer gripa?

gripa = fsv. = isl. grípa, da. gribe, got. greipan, fsax. grîpan, fhty. grîfan (ty. greifen), ags. grípan (eng. gripe), samgerm. st. vb; av ie. *ghrib-, i avljudsförh. till litau. grëbti, graibýti ds. Jfr grep, grepe, grepp o. följ. — Hit hör även dyrgrip (särsk. skämts.), från isl. dýrgripr, dyrbarhet, till isl. gripr m. ds. = fsv. griper (plur. -ir), egentl.: egendom, av germ. *gripi-, etymol. identiskt med ty. griff (se grepp).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.