Synonymer till gäl
Ordlistorna anger inga synonymer för gäl.
Varifrån kommer gäl?
gäl, jämför yngre fornsvenska, och ofta även ä, nysvenska ge(e)l, gottl. gail, äldre danska gæln, danska gælle, isländska gjǫlnar plural; engelska gills från nordiska; alltså en blott nordisk ordgrupp, som dock synes representera två skilda ordstammar, germanska gel- och gil-. Isländska gjǫlnar har av Wharton Etyma græca såsom 132, 147 sammanställts med grekiska khelȳ́nē, läpp, käke. Fornsvenska gel, gottl. gail, höra väl samman med norska geil, smal väg ~ isländska gil, klyfta, och så vidare (se Gil-); förhållandet till nysvenska gäl är ej fullt klart; jämför Noreen Sv. etym. s. 36, Tamm Etym. ordb. s. 260.
Hellquists originaltext med förkortningar
gäl, jfr y. fsv, o. ofta även ä, nsv. ge(e)l, gottl. gail, ä. da. gæln, da. gælle, isl. gjǫlnar plur.; eng. gills från nord.; alltså en blott nordisk ordgrupp, som dock synes representera två skilda ordstammar, germ. gel- o. gil-. Isl. gjǫlnar har av Wharton Etyma græca ss. 132, 147 sammanställts med grek. khelȳ́nē, läpp, käke. Fsv. gel, gottl. gail, höra väl samman med no. geil, smal väg ~ isl. gil, klyfta, osv. (se Gil-); förhållandet till nsv. gäl är ej fullt klart; jfr Noreen Sv. etym. s. 36, Tamm Etym. ordb. s. 260.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
gäl i Dalins ordbok 1850
gäl, m. 2.
- Benämning på hvardera af den bakom hufvudet af en fisk befintlig andningsredskap, liknande kammar eller fransar, som äro genomväfvda af blodkärl och deraf hafva röd färg, samt hos de flesta täckta med lock af ett stadigare ämne. Gälarne äro fiskarnes lungor.
- Benämning på dylika andedrägtsorganer äfven hos andra djur, såsom: grodor, blötdjur, skorpdjur och ringmaskar.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.