Synonymer till gädda
Ordlistorna anger inga synonymer för gädda.
Exempelmeningar
- Pappa fångade en stor gädda i sjön i går kväll.
- Gäddan lurar i vassen och hugger efter mindre fiskar.
- Vi åt ugnsbakad gädda med pepparrotssås till middag.
gädda på engelska
pike (fisken Esox lucius).
Sammansättningar: gäddrag ((pike) spoon).
Ur Folkets lexikon (KTH), CC BY-SA 2.5.
Varifrån kommer gädda?
gädda, fornsvenska gaedda = isländska gedda, i vissa dialekter även om torskarter; blott i nordiska språk, men där allmänt; förr vanl. fört till gadd, men i stället möjligen med Liden FUF 11: 135 f. att förbinda med det lapska lånordet kaito, snarast då med en germanska grundform *gaið-ið-ōn till anglosaxiska gád, spjutspets och dylikt, finska lånordet kaita, spetsig, kil. Grundbetyd. blir i alla händelser densamma: med vassa tänder eller spetsig mun, liksom i det västgermanska ordet för 'gädda', germanska *hakuð-, *hakið- (i tyska hecht och så vidare), till fornhögtyska hecchen, sticka (se hake och häckla), eller engelska pike (till pik), medellågtyska snôk, jämför holländska dialektalt snoeks, skarp (se snäcka 2), franska brochet (till broche, spett, se brosch) med flera (till exempel i keltiska språk); jämför även äldre nysvenska och svenska dialektalt snipa, gädda (se snipa).
Hellquists originaltext med förkortningar
gädda, fsv. gaedda = isl. gedda, i vissa dial. även om torskarter; blott i nord. spr., men där allmänt; förr vanl. fört till gadd, men i stället möjl. med Liden FUF 11: 135 f. att förbinda med det lapska lånordet kaito, snarast då med en germ. grundform *gaið-ið-ōn till ags. gád, spjutspets o. dyl., fin. lånordet kaita, spetsig, kil. Grundbetyd. blir i alla händelser densamma: med vassa tänder el. spetsig mun, liksom i det västgerm. ordet för 'gädda', germ. *hakuð-, *hakið- (i ty. hecht osv.), till fhty. hecchen, sticka (se hake o. häckla), el. eng. pike (till pik), mlty. snôk, jfr holl. dial. snoeks, skarp (se snäcka 2), fra. brochet (till broche, spett, se brosch) m. fl. (t. ex. i kelt. spr.); jfr även ä. nsv. o. sv. dial. snipa, gädda (se snipa).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
gädda i Dalins ordbok 1850
gädda, f. 1.
- En mjukfening benfisk, stundom 4 fot lång, med blott en ryggfena, käftarne på sidan tandlösa, men öfverkäftens kant, gommen och tungan fullsatta med hvassa, krokiga tänder; hufvudet ofvan platt och bredt, nosen lång och bred som på en krokodil; färgen grå med ljusare fläckar. Esox Lucius
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.