Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

frände

Vad betyder frände?

Släkting, till exempel en person i samma släkt; i överförd betydelse även någon som står en nära genom gemensamma drag eller värderingar.

Synonymer till frände

Exempelmeningar

  • Vi är fränder på mammas sida, så vi träffas vid varje släktmiddag.
  • Han kände sig som en frände till alla som kämpade för samma sak.
  • Mina fränder från Skåne kommer hit på midsommar.

Varifrån kommer frände?

frände = fsv. = isl. frǽndi, da. frænde, släkting; egentl. part. pres, till isl. frjá, älska (se fria); med något avvikande bildning i got. frijônds, fhty. friunt (ty. freund), ags. fréond (enl. friend) m. fl., vän, stundom även: älskade el. släkting; jfr befrynda sig, fryntlig. Begreppen vän o. släkting uttryckas i de indoeur. spr. ofta med samma ord; motsats: germ. *gastiz (= gäst), främling = lat. hostis, fiende. — Jfr med avs. på bildningen fiende.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.