Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 2 000 vanligaste orden i svenskan, plats 1712, nivå A2.

vind

Vad betyder vind?

Luftrörelse i naturen som känns som bris, blåst eller storm; ibland även ett lutande eller skevt läge (adjektivet betyder snett, vridet)

Synonymer till vind

Motsatsord till vind

Exempelmeningar

  • Det blåser en kraftig vind från havet i kväll.
  • Vinden tog tag i paraplyet och vände det ut och in.
  • Hyllan står lite vind, så den behöver rättas till.

Varifrån kommer vind?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

1. vind (väderl.), fsv. vinder = isl. vindr, da. vind, got. winds, fsax., ags., eng. wind, fhty. wint (ty. wind), av germ. *winda- = ie. *u̯entó-, med vokalförkortning av *u̯ē(i)nto- = lat. ventus (jfr ventilera), kymr. gwynt; utvidgning av part. pres. till ie. roten (a)u̯ē(i), blåsa (jfr med avs. på bildningen t. ex. sann ävensom tand), vartill även likbetyd. sanskr. vāju-, vāta- (jfr Oden), litau. véjas, grek. aḗtēs (egentl.: blåsaren, bildat som poiētḗs = poet); se f. ö. vaja, vanna, vinge ävensom väder. — Vind för våg, bokstavsrimmande uttr., t. ex. Dalins Arg., som även har för vind och våg (dessutom 1649 m. fl.); jfr fsv. wær (dvs. värjer) for windh oc wagh; motsvar. da. for vind og vove. Ett annat är i väder och vind = ty. in wind und wetter. — Vindböjtel, Porthan 1780 om person, J. Jolin 1844 om bakelse = da. vindbøitel, från ty. windbeutel, till ty. beutel, liten säck (av oklar upprinnelse); egentl.: av luft uppblåst liten säck, sedan: ett slags ihålig bakelse; ytlig, opålitlig person. Om bakelse förr även vädermunk. — Vindflöjel, se flöjel o. väderhane. — Vindros, meteor., 1864, motsv. ty. wind-rose, fra. rose des venis m. fl.; efter den rosettlika formen. — Vindsked (dial.), se under sked. — Vindägg, ägg utan skal, t. ex. I. Erici o. 1645; da. vindæg även: obefruktat ägg; från ty. windei i båda betyd. = eng. wind-egg, egentl.: ägg som blott innehåller luft; jfr grek. (h)ypēnémion ōón (till ánemos, vind) Aristophanes Fågl. 694. — Vindöga, se d. o.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.