Synonymer till väsen
Exempelmeningar
- I sagan bodde ett väsen i skogen som lockade vandrare vilse.
- Vi hörde ett konstigt väsen från källaren och gick ner för att titta.
- Mormor berättade om väsen som skyddade gården från olycka.
Varifrån kommer väsen?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
väsen, väsende, ä. nsv. väsende, väsent, vistelseort, verksamhet o. d., Bib. 1541, 1600-t. jfr gamla bibelövers., Es. 57: 6: 'Ditt wäsende är med de släta stenar i bäckenom'; väsen Spegel 1685: 'it farligt Wäsen håller' (om den skarpa luftens inverkan på kroppen); t. ex. Serenius 1741 (osv. under 1700-t.) väsende i betyd. '(levande) varelse, oväsen, sätt att föra sig o. d.'; Weste 1807 har både väsende o. väsen, i betyd. 'oväsen' med, såsom det framgår av ex., företräde för den senare formen, vilken i samma betyd. är för Dalin 1853 den enda möjliga = da. væsen (ej i betyd. 'oväsen'); från mlty. wesen(t), tillstånd, tillvaro, uppförande, vistelse m. m., o. ty. wesen, i nhty. även: levande väsen o. oväsen (= mhty.). Egentl. substantiverad infinitiv, wesen, av germ. *wesan = vara 1; väsende osv. utgår från den mlty. växelformen wesent. I betyd. 'tillstånd, varelse' påverkat av mlat. esse (jfr fra. être o. se ässe), lat. essentia (se essens o. kvintessens), jfr grek. ousía ds. (till oŭsa, fem. av ṓn, varande), ävensom eng. being, varelse, väsen (till be, vara). Inhemska bildningar äro. fsv. vara f., vistelse, väsende, o. varelse. — Föra väsen, jfr ty. sein wesen treiben, jfr även oväsen o. till betyd. liv, leverne. — Göra mycket väsen av, motsv. i da., efter ty. viel wesens von etwas machen. — Jfr väsnas.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.