Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 7 bokstäver. Ett av de 2 000 vanligaste orden i svenskan, plats 1092, nivå A1.

springa

Vad betyder springa?

att förflytta sig snabbt på fötterna med steg som gör att man tillfälligt lyfter från marken; som substantiv en spricka eller öppning i något, till exempel en springa i en vägg

Synonymer till springa

Motsatsord till springa

Exempelmeningar

  • Hon sprang till bussen för att hinna med den.
  • Det går en smal springa mellan dörren och karmen.
  • Barnen springer runt på lekplatsen varje eftermiddag.

Varifrån kommer springa?

2. springa, sbst. = fsv.; av föreg. Jfr likbetyd, fsv. spryngia = no., av *sprungiön, till vb. springa (- fsv. rynkia, sbst., av *hrunkwiön till vb. rynka, av *hrinkwan). Jfr spricka 2.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.