spån

Synonymer till spån

• liten del

Varifrån kommer spån?

Lånord från engelska enligt Hellquist.

spån r. o. n., fsv. span. m. (plur. span.r, ackus. span.e) = isl. spann, spönn o. no. spön, även: träsked, da. spaan, ffris. spön, mlty. span. spön, även: träsked, fhty. span. spån, skärva (ty. span., ags. spön m., f. (eng. spoon, sked), av germ. *spänu-, rotbesl. med spade, s pä t; möjl. även med grek. sphén, kil; se Persson Indog. Wortf. s. 405. Jfr span.a. — Pluralformen spå-nor är en hypersvecism för spåner (efter mönstret flickor, vard. flicker, osv.); jfr svanor ~ svaner. Om de växlande pluralformerna se f. ö. Lindblad A. Sahlstedt s. 169 f. — Med avs. på betyd.-utvecklingen 'spån'I>'sked' kan jämföras de ålderdomliga 'friareskedar' med spån-formiga skaft, som omtalas av Lithberg i Rig 2: 243 (med avbildningar). - (Spritt) spå n gande ny är en utvidgning (i anslutning till andra dylika uttr. på -ande) av ett ord motsv. sv. dial. span-ny, isl. spdnnyr (varav eng. spannew) = ty. span.en osv.; alltså med en betyd. hos första leden motsv. den i splitter (ny osv.), sv. dial. spik-spångande ny (till spik antingen i betyd. 'flisa' el. i den av 'spik'; se spik) osv., sålunda egentl.: ny o. glänsande som en nyss avhyvlad spån, en färsk träflisa el. träsplittra el. möjl. en njrsmidd spik. — Uttr. dum som en spån, t. ex. Bellman osv., kunde tänkas utgå från ett *spåndnm, med utsträckt anv. av span. i isl. spdnnyr osv. (alldeles såsom stock i stock lat osv. efter stock dum). Snarast föreligger här väl dock en direkt metaforisk överföring. - Till avledn. (sv. dial. osv.) spana, spånbelägga, hör uttr. span.a kyrka (en lek), se närmare span.a 2. — Om lärospån (L. P. Gothus 1617: lare-, förr även lär-, ännu t. ex. E. Carlén 1865) se d. o. under lära.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.