Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 6 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2599, nivå A2.

skugga

Vad betyder skugga?

Mörk yta som uppstår när ljus stoppas av ett föremål; som verb att följa någon i hemlighet eller hålla uppsikt över någon. Mindre vanligt används ordet också om en svag antydan eller ett litet spår av något.

Synonymer till skugga

Motsatsord till skugga

Exempelmeningar

  • Trädet kastade en lång skugga över gräsmattan på eftermiddagen.
  • Polisen skuggade misstänkan i flera dagar utan att han märkte det.
  • Det fanns en skugga av tvivel i hennes röst när hon svarade.

Varifrån kommer skugga?

skugga, sbst., egentl. oblik kasus till sv. dial., ä. nsv., fsv. skugge = isl. skuggi, da. skygge (med -y- från verbet), av germ. *skuwwan-9 jämte *skuwwön i got. skuggwö f., spegel (jfr isl. skugg-sjd ds., till sjd, se), ävensom *skuwan-i fhty. scuwo, ags. scuwa, skugga; snarast, med Olsson Appell, subst. s. 196, rotbesl. med skum 2 o. skymning, alltså till roten sku, betäcka, i skjul, sky osv.; jfr t. ex. ty. schatten, skugga, o. grek. skolos, mörker (se skadda), o. grek. skoiös, skuggig, mörk. Däremot enl. somliga (t. ex. Walde, Hirt-Weigand) till roten i skåda, ty. schauen osv. - De flesta indoeur. ord för 'skugga' höra annars till den ie. roten ski i skimmer, skina osv., t. ex. grek. skiå9 sanskr. chäya (även: glans), möjl. även fslav. steril (av *scém?). Lat. umbra har bl. a., sannol. med rätta, tolkats som ett ie. *unksrä9 besl. med litau. unksna, skugga, o. ukanas, molnhöjd, mörk. - Avledn.: vb. skugga = no., o. skygga (se d. o.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.