Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6174, nivå C1.

rand

Vad betyder rand?

en smal linje eller kant längs ytan av något; även en brätte eller en gräns mot något annat

Synonymer till rand

Motsatsord till rand

Exempelmeningar

  • Hon ritade en tunn rand runt bilden med blyerts.
  • Kaffet hade torkat in i en brun rand på insidan av koppen.
  • Vattnet stod i en rand längs stranden efter högvattnet.

Varifrån kommer rand?

rand = fsv., da. = isl. rǫnd f., fsax. rand m., mlty., fhty. rant (ty. rand), ags. rand, i fsax. o. fhty.: sköldbuckla, sköld (egentl.: sköldrand); från germ. spr. lånade: span. randa, kant, o. finska ranne (genit. ranteen). Möjl. av samma stam som fhty. ramft, rand (ty. ranft); jfr till formen hind, sand (o. ty. dial. sampt), sund. F. ö. dunkelt; mer eller mindre osäkra tolkningsförsök hos Falk-Torp s. 876, 1530; jfr även Schröder IF Anz. 28: 33 samt under ram 1. Sannol. ej, såsom ofta antages, besläktat med strand (se d. o.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.