Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 4 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 7451, nivå C2.

pina

Vad betyder pina?

smärta eller plåga som någon känner eller orsakar; att tvinga någon att utstå lidande; att tråka ut eller besvära någon envist

Synonymer till pina

Motsatsord till pina

Exempelmeningar

  • Tandvärken var en ren pina hela natten.
  • Det är en pina att sitta i kön så länge.
  • Han pinade sin lillebror tills han grät.

Varifrån kommer pina?

Lånord från latin enligt Hellquist.

pina, sbst. = fsv.: straff, pina, pinoredskap = isl. pína ds., da. pine, fsax., fhty. pîna (ty. pein), ags. pín (eng. pine); gammalt, genom kristendomen inkommet lån från lat. poena, straff (uttalat pēna, jfr krita, siden), varav även fra. peine, eng. pain). — Om pina i svordomar (pina-raska-dö osv.) se under vaserra.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.