Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 7021, nivå C2.

heder

Vad betyder heder?

Aktning och goda rykte som en person har i andras ögon; också en känsla av att göra det som är rätt och hederligt

Synonymer till heder

Motsatsord till heder

Exempelmeningar

  • Han försvarade sin heder när någon ifrågasatte hans ärlighet.
  • Det är en fråga om heder att betala tillbaka lånet.
  • Hon fick stor heder för sitt modiga arbete i hjälporganisationen.

Varifrån kommer heder?

heder, fsv. hēdher, ära, heder = isl. heiðr (genit. -rs), da. hæder, en speciellt nord. betyd. = ags. hádor, klarhet, till germ. adj. *haiðra-, klar, i fsax. hêdar, fhty. heitar (ty. heiter även: munter, glad', jfr betyd.-utveckl. i glad), ags. hádor; utan r-suff. i isl. heiðr (heið-), klar, o. heiðr m. (gen. -ar), heder (= suffixet -het); besl. med sanskr. cētas n., glans, citrá-, strålande, o. avlägsnare med het. Jfr herre. — Om betyd.-utvecklingen i hederlig, egentl.: hedrad, aktad, se ärlig.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.