Synonymer till fana
Varifrån kommer fana?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
fana = fsv. (ä. nsv., t. ex. P. Brahe Kr., även = fänika), no. = da. fane, från mlty. vane = ty. fahne; jfr fhty. fano m., got. fana m., tygstycke o. d.: betyd. 'fana' möjl. från sammans. isl. gunnfani = fhty. gundfano osv., egentl. stridsduk (se Gunnar); besl. med lat. pannus, duk, fslav. o-pona, förhänge. Härtill: fanjunkare, t. ex. Bellman 1770-t., Sahlstedt 1773: fanjunker = ä. ty. fahnenjunker, till junker i betyd. ung adelsman; sedan om ung officer (som bar fanan), o. därefter om äldre underofficerare; jfr fänrik. Fanbäraren benämndes tidigare ofta fanförare el. förare.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.