döpa

Synonymer till döpa

• namnge

• döper
• uppkalla

Exempelmeningar

• Föräldrarna döpte sonen till Erik efter farfar.
• Kyrkoherden döpte barnet i söndagens gudstjänst.
• Gatan döptes om till Kvarnvägen när stadsdelen byggdes ut.

Varifrån kommer döpa?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

döpa = fsv. = isl. deypa, da. døbe, got. daupjan, fsax. dôpian, mhty. töufen (med bif. toufen, varav ty. taufen); egentl.: doppa.; kausativbildning (med avljud) till djup (bildat som t. ex. dröja till dryg); besl. med doppa. Ordets anv. i rituell betyd. beror på lån från Tyskland; jfr härtill Braune PBB 43: 421 f. — Andra germ. uttr. för 'döpa' äro sv. dial., fsv., isl. kristna, väl efter mlty. kerstenen, isl. skira, egentl.: rena (se skira), o. skírn, dop, ags. fulwian (besl. med full o. viga). De romanska språkens beteckningar utgå däremot från grek. baptítsein (jfr baptist).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.