Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver.

stöpa

Vad betyder stöpa?

att hälla smält material i en form så att det stelnar till ett visst föremål; att forma något genom att låta det få en bestämd form

Synonymer till stöpa

Exempelmeningar

  • Smeden stöpte nya klockor i bronsformar i verkstaden.
  • Vi stöpte ljus av vax i en gammal plåtform under hösten.
  • Hon stöpte om sina planer efter att vädret slagit om.

Varifrån kommer stöpa?

stöpa = fsv.: gjuta o. d., forma, genom övergjutning med vatten bereda = isl. steypa, störta (ngt ned), låta hänga, hälla ut, övergjuta, no. st0ypa, även: mälta (egentl.: blöta), da. st0be, stöpa, mälta, av germ. *staupian, kausativum till stupa; alltså egentl.: komma att stupa el. luta (kvar i nsv. dial.: vända upp o. ned på) ;> hälla, gjuta > genom gjutning forma; bildat som f loj a, (sv. dial.) s m oj a, fsv. pröta (se trött) osv. Formellt samma verb är ags. stiepan, uppresa, till stupa i betyd. 'stiga i höjden' (i isl.); det motsv. eng. steep, doppa ned, uppmjuka, är snarast nordiskt (Ekwall Shaksp. s. 89). - Betyd, 'hälla (på), gjuta över' kvarlever i uttr. stöpa säd o. d., dvs. blöta, jfr t. ex. Berlins Läseb. i Naturl. 1854: 'Wid bakning stöpes först mjölet med warmt watten'; o. i uttr. lägga i stöp (särsk. i dial.), lägga i blöt, ä. nsv. (t. ex. 1650), sv. dial. sätta i stöp, hälla vatten på säd till mältning, motsv. da. stob, no. staup o. stoype n. Härtill även ä. sv. (ännu Dalin 1853) o. sv. dial. stöp, is- o. snösörja, varav den bildl. anv. i komma el. stanna i stöpet, om hinder o. svårigheter.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.