Synonymer till stad
Motsatsord till stad
Exempelmeningar
- Vi bor i en liten stad mitt i Småland.
- Efter jobbet gick hon in i stan för att handla.
- Turisterna promenerade runt i gamla stadens smala gator.
Varifrån kommer stad?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
1. stad, i vissa anv. inhemskt, i andra lånat, motsv. fsv. staper m., ställning, stånd, stannande; ställe, ort, stad m. m. = isl. staör ungef. ds., no. stad, ii. da. stad, sled, da. stcd (n.), med e från plur., möjl. på grund av inflytelse från l ty., got. släps (geni t. stadis), fsax. stad o. stedi f., mlty. stat (-rf-, o. stede; jfr ståthållare), fhty. stat (ty. stadt o. stält i t. ex. anstått), fhty. stali, mhty. stele (ty. ställe), ags. stede m.; i allm.: ställe, plats, i mhty., ty. o. mlty. även: stad, vilken betyd. från mlty. o. ty. inkommit i sv.; jfr by o. uppstad. Av germ. *stadi- = ie. *st(h)9ti- = sanskr. slhiti-, stående, ställe, fasthet, grek. stdsis (med s av t som i basis = bas 4), lat. statim, strax, egentl.: på stället (till *stati-; se nedan); jfr lat. status, ställning (varav stat l, 2 o. ståt). - Det inhemska stad kvarlever i uttr. var och en i sin stad, i någons stad och ställe, i bostad (fsv. b östaper = isl. båsladr osv.), gödselstad samt i en mängd ortnamn (se -stad 2; dock icke i en del stadsnamn på -stad). - Sv. dial. på stan, strax, på stället, motsvaras av isl. d stadinn, da. paa stedct, mlty. uppe (der) slede, mhty. uf der stele (men ty. au f der slelle). Jfr fsv. i stadh = isl. i staÖ, ä. da. i stad, mhty. in stele', jfr lat. illico ds., av in loco (till locus, ställe; se lokal), ävensom lat. statim, strax (egentl. ackus. av ett med stad e ty m öl. identiskt *stati-, med utvidgningen statio = station), o. span. luego ds. (av lat. loco). Se f. ö. åstad. - Härjämte en neutral o. maskulin a-stam: germ. * släpa- = fsv. stadh, sjö-el. åkant, sv. dial. stad (även f.), no. siad n. o. m., fsax. stath m., strand, fhty. siad n. (o. stado m.; jfr ty. geslade), ags. stced m. o. n., got. släp n. (jfr under Stedingk), ett allmänt germ. ord; vidare: en luö-stam: germ. *stapwö- = isl. stod (genit -var) f., landningsplats (jfr under stanna), ävensom ett germ. adj. *släda-, stående fast, varom under städja. - Närmast avlett av detta adj. är väl fsv. stapi, ställning el. fot för stockkupa = got. -stapa i lukarnastapa, ställ för oljelampa, etymol. identiskt med isl. stadi, stack, no. siade ds. Fht}^. stado, strand (jfr ty. gestade) är en /?-stamsutvidgning av likbetyd, fhty. stad j = got. släps. - Stadfästa, fsv. stap-fcesta = isl. stad festa, da. stadfceste, äldst: j fästa vid ett bestämt ställe; till fsv. slap-I faster osv., fäst vid ett bestämt ställe, stadig, fast. - Stadshus, Spegel 1712: 'Guildhall, Stadshuset i London'; 1749: 'Rådhuset . . (och) det där utmed 113^88 uppförda Stadshuset (i Göteborg)', jfr ty. stadlhaus, -keller, f ra. hotel de ville. Det forna Kastenhof i Sthlm (å Hotell j Rydbergs tomt) kallades, enl. vad som j uppgives, under 1600-t. någon gång Norrmalms stadshus. Det moderna stadshusets (t. ex. Sthlm, Trollhättan) uppgifter fyllas i regel ännu till en del av rådhuset; med de äldre stadshusen är (el. var) hotell- el. restaurationsrörelse förenad. - Om andra germ. ord för 'stad, urbs, oppidum' se borg, by o. Tuna. Om ry. gorod, stad, se gård; om likbetyd: grek. polis se politik, om grek. dsty se Vist. En i öster vida spridd beteckning för 'stad' är fslav. mésto osv.; liksom lat. nrbs o. oppidum av ej fullt säkert fastställd härledning (se resp. Bern eker o. Walde). Samin-doeur. uttr. för stadsanläggning saknas.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.