Synonymer till vrida
Exempelmeningar
- Hon vred om nyckeln i låset och dörren öppnades.
- Han vred på huvudet för att se vem som ropade.
- Kan du vrida ner volymen lite, tack?
Varifrån kommer vrida?
vrida, fsv. vrīþa = isl. ríða, da. vride, fhty. rîdan, ags. wríðan (eng. writhe); jfr fra. lånordet rider, skrynkla (se ridå); i avljudsförh. till adj. vred, ags. wrǽð, wrǽd, krans (eng. wreath), mlty. wrêdel, vridkäpp, av germ. *wraiþ-, *wraið-, ävensom isl. riðill, trästycke till nätbindning, no. ridel ds., no. vriel, vridkäpp, sv. dial. vrēle (av *wriðl-), något hopvridet, isl. riðull, klunga, klase, östsv. vridil, knippe av hopvriden halm, m. m., av germ. *wrið-; till en ie. rot u̯rit, vartill bl. a. förts litau. ritù, rìsti, rulla, välta (jfr Lidén Ein balt.-slav. Anlautsges. s. 4, Göteb. högsk. årsskr. 1899, IV). Jfr vred 1 o. under vrensk. — Härtill adj. vriden, förryckt, t. ex. Hagberg 1848, absolut; från utförligare uttryck, såsom o. 1750: 'vriden till förnuftet', P. J. Bergius i brev 1767: 'vriden till sina sinnen', jfr 1804: 'vridna hufvuden', Arnell 1829: 'min hjerna är vriden', ävensom t. ex. 1799: 'Det kan ju vrida på sned den klokaste hjerna'; med samma betyd.-utveckling som i förryckt, dvs. ryckt ur sitt normala tillstånd, ty. verschroben, el. (med mildare betyd.) disträ, ytterst: dragen i sär. Om i annan riktning gående bildl. anv. av besl. ord se under vred, vresig o. vrång. Ett part. pf. ligger också till grund för galen (se d. o.).
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.