Synonymer till rida
Ordlistorna anger inga synonymer för rida.
Varifrån kommer rida?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
rida, fsv. rīþa = isl. ríða, da. ride, mlty. rîden, fhty. rîtan (ty. reiten), ags. rídan (eng. ride); dessutom i isl. 'svinga', i mlty. o. fhty. 'fara, resa', i ty. 'betäcka' (om hästar); av germ. *rīðan, besl. med ir. ríadaim, rider, kör, gall. rēda, vagn; möjl. även med lett. raidīt, sända i hast; till en ie. rot ridh, enl. Brugmann IF 19: 384 utvidgning av roten i sanskr. rīti-, ström, lopp, osv. (se resa 1). Jfr redd, Redväg, riddare, ritt. — Rida spärr, egentl.: tornera, rida med spjut el. lans, till fsv. spær, spjut, lans, från mlty. sper = ty. speer osv. (se närmare under revbensspjäll o. sparre). Jfr fsv. spærbræk(n)ing, lansbrytning, spærrænning, spärridning (efter mlty. sperrennenf), ä. n sv. spärridare, tornerare, O. Rudbeck osv.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.