Synonymer till vik
Varifrån kommer vik?
Lånord från latin enligt Hellquist.
vik = fsv. = isl. vík, da. vig, mlty. wîk, ags. wíc, av germ. *wīkō, egentl.: som böjer sig (undan), buktar sig, till vika. Jfr med avs. på betyd. bukt o. f. ö. vikarsäl, viking. — Ingår i en mängd nord. ortnamn; dock ej i t. ex. Slesvig (äldst Sliaswic), vilket liksom Braunschweig m. fl. hör till fsax. wîc, ort, köping, ags. wíc, fhty. wîh(h) (jfr ty. weichbild), vilket väl är lånat från lat. vīcus ds., stadskvarter (varom se under villa 2). Hit hör bl. a. sjön. Vixen Smål., egentl. 'Viksjön', såsom Flaxen 'Flaksjön', Ramsen 'Ramsjön', Visen 'Visjön' m. fl. — Flera av dessa ortn. ligga i sin tur till grund för en del familjenamn; se föreg.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.