tränga

Synonymer till tränga

• preja

Varifrån kommer tränga?

tränga, fsv. þrængia, tränga, trycka, tvinga, nödga; motsv. isl. þrøngva, da. trænge, mlty., mhty. drengen (ty. drängen), av germ. *þrangian, *þrangwian(?); iterativum-intensivum el. möjl. urspr. kausativum till germ. st. v. *þrengan > *þringan, motsv. isl. þryngva, tränga, tränga sig, fsax. thringan, ty. dringen osv. samt med Vernersk växling got. þreihan (av *þrinhan). I isl. þrøngva, þryngva, synes v vara suffixalt; kanske från den urspr. u-stammen þrǫngr. Ie. rot trenk, knappast till litau. treñkti, stöta, osv. (se trång); möjl. med Bartholomæ ZfdW 4: 252 besl. med avest. þraxtaṇam, gen. plur., de sammanträngdas. Jfr trå 2, trängta o. träta. — Lagspråkets i oträngt mål har motsvarigheter i fsv.; jfr fsv. oþrængder, icke tvingande, icke nödgad.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.