Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 5 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2541, nivå A2.

slita

Vad betyder slita?

att använda kraft för att dra loss, lossa eller förstöra något; att arbeta hårt under lång tid, till exempel med fysiskt arbete; att gradvis bli sliten genom användning

Synonymer till slita

Motsatsord till slita

Exempelmeningar

  • Hon fick slita hårt för att dra loss det fastrostade locket.
  • Efter tio år i fabriken började kroppen slita på honom.
  • Skorna har börjat slitas i hälarna efter mycket löpning.

Varifrån kommer slita?

slita = fsv. = isl. slita, da. slide, fsax. slitan, fhty. slizan (ty. schleissen), ags. slitan, allm. germ. st. vb * slitan (dock ej i got.). Kausativum: *slailian = fhty. sleizen, klyva (ty. schleissen), ags. slcétan (eng. slate), hetsa. Germ. *slit(t)ian = mhty. slizzen (ty. schlitzen, göra ett snitt, rispa el. skära upp m. m.), meng. slitten (eng. slit, skära, klyva); jfr slits. Snarast av en ie. rot *sklid, utvidgning av skli (se slev); jfr slev o. si i n der.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.