Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver.

krita

Vad betyder krita?

Ett mjukt stift av kalksten eller gips som används för att skriva eller rita på tavla, trottoar eller papper; som verb att skriva eller rita med krita, eller att skriva upp något som en skuld eller ett poäng.

Synonymer till krita

Exempelmeningar

  • Läraren skrev dagens datum med vit krita på tavlan.
  • Barnen ritade en stor sol med färgad krita på trottoaren.
  • Vi kritade upp poängen på en tavla i omklädningsrummet.

Varifrån kommer krita?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

krita, Bib. 1541 (i ä. nsv. även kreta) = no. krīt, ä. da. kride, da. kridt, från mlty. krîte = fhty. krîda (ty. kreide); gammalt lån från lat. crēta (med avs. på ī av ē jfr siden); ej, såsom vanl. antagits, 'jord från Kreta' utan, om ordet är inhemskt latinskt, kanske egentl. terra crēta, dvs. 'sållad jord', till cernere, avskilja, sikta, sålla (jfr exkrement; möjl. urbesl. med adj. ren). Se Schrader Reallex. s. 479 o. Walde. Fir. crē, lera, betraktas vanl. som lån från lat.; häremot dock H. Pedersen Ark. 24: 300. — Taga på krita (vartill i slangspr. kritsa), motsv. i da., lty. o. ty., syftande på det gamla bruket att med krita anteckna skulderna på en svart tavla el. på väggen; jfr Bellman: 'Krögarn, den Basilisken, Summerar Taflan full i dag'. — Ett inhemskt nordiskt ord för 'krita' (o. 'kalk') är sv. dial., fsv. blēka = isl. bleikja (se Bleking o. blek).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.