Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 6 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 5655, nivå C1.

skrapa

Vad betyder skrapa?

Substantivet syftar på en mindre skada eller repa i ytan på något, medan verbet betyder att med ett hårt föremål dra över en yta så att material lossnar eller ytan blir repad; i vardagligt språk också att klara sig knappt eller att samla ihop något med möda.

Synonymer till skrapa

  • raspa

Exempelmeningar

  • Bilen fick en skrapa på dörren när någon parkerade alldeles intill.
  • Jag måste skrapa rutorna på bilen innan vi kan åka iväg på morgonen.
  • Hon skrapade ihop de sista kronorna för att kunna köpa mjölk.

Varifrån kommer skrapa?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

2. skrapa, sbst., t. ex. Serenius 1741 = da. skrabe, väl från mlty. schrape ds.; till föreg.; i avljudsförh. till ags. screopu ds. (*skrep-).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.