Synonymer till skank
Ordlistorna anger inga synonymer för skank.
Varifrån kommer skank?
skank, till exempel L Erici 1642, svenska dialektalt även skånk, där också med betydelsen 'skenben' = norska skänk, skonk, lår(ben), danska skänk, smalben, motsvarande medellågtyska schenke, lår, ags.scanca (engelska shank), nedre delen avla- ret. Avljudsformer: fornfrisiska skunka, lår, benpipa, och skinka. Av samma germanska stam skänk- som fornsvenska skakker och så vidare, sned (se skack, skaföttes); med samma grundbetydelsen 'krökning och d.' som till exempel lår 2, lägg, vad 1, grekiska skélos, ben, skänkel, till skoliös, krökt, böjd; och så vidare. Se för övrigt skinka, skynke, skänk el och skänka samt med avseende på växlingen av a och å framför nk kånka och stånka 2.
Hellquists originaltext med förkortningar
skank, t. ex. L Erici 1642, sv. dial. även skånk, där också med betyd. 'skenben' = no. skänk, skonk, lår(ben), da. skänk, smalben, motsv. mlty. schenke, lår, ags.scanca (eng. shank), nedre delen avla- ret. Avljudsformer: ffris. skunka, lår, benpipa, o. skinka. Av samma germ. stam skänk- som fsv. skakker osv., sned (se skack, skaföttes); med samma grundbetyd. 'krökning o. d.' som t. ex. lår 2, lägg, vad 1, grek. skélos, ben, skänkel, till skoliös, krökt, böjd; osv. Se f. ö. skinka, skynke, skänk el o. skänka samt med avs. på växlingen av a och å framför nk kånka o. stånka 2.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken, med de vanligaste förkortningarna utskrivna.
skank i Dalins ordbok 1850
skank, m. 2. i pl. äfv. 1. (fam.)
- Lårben. Räcka ut s-korna. gå och dra s-korna efter sig, vara lat, trög, senfärdig.
Ur A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket (1850-1853), via Språkbanken, CC BY. Stavningen är 1850-talets, och den digitaliserade texten kan ha läsfel.